Min verklighet Ditt nöje

Promenad blev det i 3 minusgrader men som kändes som Sibirien. Uscha... tycker inte om att frysa.
Mormor och Ämma-hunden följde med oxå, mötte upp utanför oss. Vi gick en liten runda i Joelskogen och Ämma-hunden fick springa lös. I vanliga fall så e jag och Ämma ute och går varje morgon jag inte jobbar, hon råkar ju vara lite rulltig. Mormor vill att hon ska få en fin midja till sommaren och pensionärerna orkar ju inte gå vare sig fort eller långt med henne så då blir det mitt lilla uppdrag.



I Joelskogen så finns det ett, av sjuton, monument i hela världen. Roses for Children. De okända barnen.
Det är ett monument för att minnas dom barn som tagits från oss alldeles för tidigt pga ex sjukdom, krig, olyckor, svält och dom som aldrig föddes.  Monumentet finns för övrigt i bla Holland, Bosnien, Israel, Tibet. mm...
Här är står det i en skogsdunge mitt i Nybro där det känns som lugnet sveper om en som en filt. Små minnes saker är stälda mot stenen från andra som skänkt tankar till någon som varit och fortfarande är älskad och saknad. Vad kan man säga det är vackert och tänk värt och man blir rörd. Alla kan vi nog skänka en tanke till någon liten ängel, känt eller okänt.